Till dig som fått delgivning som privatperson
Är du privatperson och har sökts för delgivning eller har du redan skrivit på en delgivningshandling och har funderingar? Då hoppas vi att du kan få svar på dina frågor i denna artikel.
Tips – Ifall du är privatperson och vill delge en handling kan du göra det här.
Undvik inte delgivning!
Låt oss börja med det viktigaste – du bör aldrig undvika att bli delgiven. Var tillgänglig, ta emot handlingen och signera den.
När du signerar eller blir delgiven innebär det tre saker:
- För det första får du ta del av viktig information som berör dig.
- För det andra innebär det att avsändaren får reda på att du fått handlingarna.
- Att bli delgiven innebär inte att du godkänner innehållet. Tvärtom ger det dig möjlighet att ta ställning till det och eventuellt överklaga det som står där om du vill.
Du tjänar alltså inget på att hålla dig undan. Processen kan ofta fortskrida ändå men utan att du får möjlighet att berätta din historia och överklaga. Om processen kräver att delgivning sker kommer du till slut bli sökt av delgivningsman tills delgivning sker.
Har du sökts för delgivning? Kontakta då din delgivare som sannolikt lämnat en aviseringslapp med kontaktinformation i brevlådan. Hittar du inte den informationen är du välkommen att ringa oss på 08-414 00 246.
P.S. Om det inte är våra delgivare som söker dig hjälper vi dig i rätt riktning.
Varför får man en delgivning?
Delgivning är ett sätt för myndigheter, företag och andra juridiska personer, men ibland även privatpersoner, att försäkra sig om att du som mottagare fått viss viktig information.
Man kan få en delgivning i ett flertal olika situationer, bland annat:
- Kallelse till domstol – till exempel om du blir kallad som vittne, är part i en tvist eller är åtalad i ett brottmål
Strafföreläggande – möjligheten att acceptera ett straff för ett mindre brott utan rättegång - Betalningsföreläggande från Kronofogden
- Betalningsuppmaning med konkurshot
- Beslut från myndighet – till exempel bifall eller avslag på ett ärende
- Betalningspåminnelse vid sen betalning av faktura
- Inkassokrav
- Uppsägning av bostadsrätt – inklusive vräkning
- Uppsägning av hyresavtal eller arrendeavtal
- Underrättelse om vårdnadsmål eller familjerättsliga ärenden
- Beslut om tvångsåtgärder – till exempel vård enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) eller LVU (lagen om vård av unga)
- Delgivning av testamente
Du som är delgivningsmottagare kan få delgivningen av myndigheter, domstolar, Länsstyrelsen, Polisen eller ett privat delgivningsföretag. Delgivning kan även ske på många olika sätt, läs om de sju typerna längre ned i artikeln.
Vad händer om man får en delgivning?
Blir du sökt för delgivning i ett ärende är det viktigt att du inte försöker undvika det. Genom att ta emot handlingarna visar du att du tagit del av informationen. Därmed bekräftar du för avsändaren att du mottagit handlingarna.
Det är också din möjlighet att ta ställning till vad som står i delgivningen. Ibland kan du överklaga och få beslutet omprövat.
Att bekräfta en delgivning innebär inte att du godkänner innehållet i handlingarna.
Exempel
Gunnar avlider och lämnar efter sig en stor förmögenhet. I testamentet står att all egendom ska tillfalla en lokal stiftelse, vilket skulle göra arvingarna lottlösa. Gunnars barnbarn Rolf är bröstarvinge. Han blir delgiven testamentet efter dödsfallet och signerar delgivningshandlingen för att bekräfta att han mottagit den.
Som bröstarvinge har emellertid Rolf rätt till sin laglott, alltså den del som inte kan testamenteras bort. Han avser därmed väcka en så kallad klandertalan.
Att han signerat delgivningen har ingen negativ inverkan på Rolfs möjligheter till klandertalan. Tvärtom – att ta emot delgivningen är ett nödvändigt första steg för att sedan kunna påbörja processen.
Vanliga frågor om att ta emot en delgivning
När anses man vara delgiven?
Att bli delgiven innebär att man formellt har fått kännedom om ett beslut, en kallelse eller annan juridiskt relevant information enligt delgivningslagen. När man anses vara delgiven beror på delgivningssätt:
- Vanlig delgivning: Du anses delgiven när du tagit emot eller signerat handlingen. Kan ske personligen och via rekommenderat brev.
- Muntlig delgivning: Om informationen meddelas muntligt, exempelvis via telefon eller vid ett möte, anses du delgiven när du tagit emot informationen.
- Förenklad delgivning: Om handlingarna skickas per post anses du delgiven två veckor efter att de skickades.
- Särskild delgivning med juridisk person: Som förenklad delgivning, men mot juridiska personer. Två veckor efter att handlingarna skickades har delgivning skett.
- Stämningsmannadelgivning:
- Vägrat mottagande: Om en delgivningsman lämnar handlingarna personligen anses du delgiven i samma ögonblick som du tar emot dem. Om du vägrar ta emot dem anses de också delgivna.
- Surrogatdelgivning: Delgivning har skett när handlingen har lämnats till en person i ditt hushåll eller på din arbetsplats och ett kontrollmeddelande har postats till dig.
- Spikning: Delgivning sker vid den tidpunkt handlingarna lämnas i eller i anslutning till din hemvist.
- Kungörelsedelgivning: Om det inte är möjligt att nå dig kan kungörelse ske i exempelvis Post- och Inrikes Tidningar. Du anses då delgiven två veckor efter att kungörelsen publicerades.
- Tillgänglighetsdelgivning:
- Tillgänglighetsdelgivning: Aktuellt vid lättutredda brott. Den tilltalade informeras om när och vid vilken tingsrätt handlingarna blir tillgängliga. Delgivning sker när handlingarna görs tillgängliga.
- Omdedelbar tillgänglighetsdelgivning: Den enskilde ansvarar för att kontakta domstolen och ta del av handlingarna. Delgivning sker tre arbetsdagar efter att du fått informationen.
Hur lång tid har man på sig att svara på delgivning?
Tidsfristen varierar beroende på vad ärendet handlar om. I vissa ärenden anses handlingen delgiven när en viss tid, exempelvis två veckor, gått sedan handlingen skickades.
Det är därför viktigt att du gör dig tillgänglig och tar emot handlingarna så fort som möjligt. Det är din chans att kunna agera i tid.
Om en delgivningsman söker dig och du undviker kommer stämningsmannadelgivning ske. Om det misslyckas kan kungörelsedelgivning ske, vilket innebär att delgivning sker per automatik.
Vad händer om man inte skickar in delgivning?
Om du inte signerar delgivningskvittot eller bekräftar att du tagit emot informationen på annat sätt kan avsändaren tvingas använda ett annat sätt att delge dig på enligt delgivningslagen. Detta innebär oftast att en delgivningsman anlitas, vilken kan besöka bl.a. bostad och arbetsgivare i syfte att delge dig.
Kan god man ta emot delgivning?
En god man kan ta emot delgivning för sin huvudmans räkning om det gäller frågor som rör uppdragets omfattning. Huvudregeln är annars att huvudmannen själv är delgivningsmottagare. Vid delgivningar som kräver en personlig prestation, som att till exempel inställa sig till förhandlingar, ska huvudmannen delges direkt. Om både huvudmannen och den gode mannen har behörighet att föra talan i frågan kan samtidigt delgivning förekomma.
Vem delges i ett företag?
I ett företag delges i första hand dess vd, ordförande och ledamöter. Om de inte är nåbara söks suppleanter och vice vd. Det räcker med att fysisk person delges för att företaget ska anses vara delgivet.
Medan ovan personer är praxis finns undantagsfall. Om styrelsen bor utomlands behöver företaget en särskild delgivningsmottagare. Och beroende på typ av handling kan andra personer i företaget ibland delges.
Sammanfattning
Delgivning säkerställer att du får viktig juridisk information. Undvik inte delgivning; ta emot handlingarna för att kunna agera, överklaga eller ta ställning – annars sker delgivning på annat sätt. Det är ditt ansvar att vara tillgänglig och följa upp.